Skriften handlar om bostadspolitik så som den sett ut i Sverige från början av 1800–talet till skrivande stund hösten 2009. Det är en historia med stora och relativt snabba förändringar vid några tidpunkter. Förändringarna skapar fasta strukturer som sedan är svårföränderliga under lång tid framåt.
Eftersom textens huvudämne är bostadspolitik och dess konsekvenser, blir den epok då statens agerat mest kraftfullt också mest utförligt beskriven. Till inte så liten del präglas dagens svenska bostadssituation av den epoken. Sett i dagens perspektiv blir en skiljelinje viktig: den som finns mellan ett huvudsakligen statligt åtagande för bostadssituationen och en mer marknadsorienterad politik.
Det går att urskilja fyra stora epoker inom bostadspolitiken, från början av 1800–talet till dagens situation, epoker med betydande skillnader sinsemellan.
De fyra stora epokerna är
• –1850 begränsad statlig reglering
• 1850–1940 huvudsakligen marknadsinriktning
• 1940–1992 stark statlig styrning
• 1992– utveckling mot mera marknadsinriktning
Boken är rikt illustrerad med exempel på bostäder från olika epoker.
Författaren, Sören Olsson är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Han har forskat om samhällsplaneringens sociala dimensioner och författat en rad böcker och rapporter inom ämnet.
Idag finns krav på miljökompensation i en rad EU-direktiv liksom i miljöbalken. Trots det har miljökompensation inte fått någon större uppmärksamhet. Detta är synd framför allt då kompensation riktar in sig på att skapa och utveckla miljövärde, snarare än att som miljökonsekvensbeskrivningar bara analysera konsekvenserna av ingrepp.
Denna bok behandlar miljökompensation som gottgörelse för skador på miljövärden. Exempelvis i samband med byggandet av nya bostäder eller vägar. Men miljökompensation handlar inte bara om ekologi utan även om etiska principer som människors delaktighet i att utveckla sitt landskap, att förorenaren skall betala och om att föra in en social dimension i vårt sätt att se på naturen. Detta har påtalats i både den Europeiska landskapskonventionen och i Riodeklarationen.
Jesper Persson, forskare vid SLU i Alnarp, ger i denna bok en introduktion som förhoppningsvis kommer att inspirera till mer läsning, reflektion och debatt om hur miljökompensation bäst skall användas.
Bergsjöns Kultur- och Mediaverkstad har tagit initiativet till och samordnat arbetet som verkligen är kollektivt. Projektledaren Shaker Tahrer, redaktören Richard Jändel och fotografen och bildredaktören Gisli Hjaltason har samlat en stor skara medarbetare. Tillsammans har de skapat en bred, mångsidig bild av Bergsjön – Bergsjön inifrån.
Bergsjön är en stadsdel i nordöstra Göteborg som byggdes på 1960-talet och fylldes med liv. Den här boken är skriven inifrån Bergsjön. Stadsdelen skildras initierat, av dess egna invånare och kännare. Vi får följa många olika spår genom stadsdelens 40-åriga historia. I boken blickar vi också betydligt längre bakåt – liksom in i framtiden. Det handlar om höjder och historia, människor och mångfald, berg och bostadskvarter, mediabilder och miljöhjältar, motstånd och möjligheter.
Följ med på en resa i text och bild – den första stora boken om Bergsjön!
Denna bok om dammhydraulik ger en handfast introduktion till konstruktion av dammar för rening av vatten.
En damms förmåga ett rena vattnet beror till stor del på dess form och hur vattnet strömmar genom dammen. Här visas olika sätt att konstruera en våtmark så att reningen blir så god som möjligt.
Sedan 90-talets början har intresset för att anlägga dammar ständigt ökat. I dag finns hundratals dammar längs med våra vägar, i våra parker, i jordbrukslandskapet och nedströms reningsverk. Syftet med dammarna är ofta att rena vattnet, minska översvämningsrisker, gynna växt- och djurliv eller att göra landskapet vackrare.
För att få högre reningskapacitet är det i de flesta fall viktigt att ta hänsyn till hur vattnet strömmar, dvs dammens hydraulik. Dammars form ger en populärvetenskaplig introduktion till dammhydraulik och hur det är möjligt att påverka denna med hjälp av olika designelement.
Författare: Jesper Persson
Rikt illustrerad. 30 s. Melica Media 2007
Följ med på en resa i text och bild – den första stora boken om Bergsjön!
En bok om stadsdelen Biskopsgården, utgiven av Stadsdelsnämnden i Biskopsgården. Biskopsgården byggdes ut under 10 år – från 1956 till 1966 och fångar därmed in hela utvecklingen från folkhemmets ombonade gårdar till miljonprogrammets raka och stolta huslameller. Under tiden från 1985 till 2005 har så gott som hela stadsdelen rustats upp och byggts om, samtidigt som inslaget av människor från flera kulturer blivit allt mer påtagligt.
Skriften skildrar den mångfacetterade stadsdelen ur tre synvinklar:
- Historien – från medeltida gränsland till miljonprogram.
- Förändringen - från folkhem till mångkultur.
- Mosaiken - en helhetsbild av stadsdelen idag.
Boken är rikt illustrerad med foton och kartor.
Huvudtexten är skriven av arkitekt Einar Hansson, som i flera år arbetat med Biskopsgårdens utveckling. Intervjuerna är utförda av journalisten Katarina Hallingberg och de flesta fotona är tagna av Claes-G Svanteson, en fotograf med öga för vardagens Göteborg.